himlars. ibland undrar man. och vissa människor slutar aldrig att förvåna. idag träffade jag en sån där person som, efter fem minuters samtal, får en att känna sig lik utmattad som efter ett maratonlopp. hon har planer att byta karriär. alla tappade hakan. jo jag tackar. stora visioner, och hon vet minsann vad hon vill. jaja. vi andra tittade på varandra och himlade lite med ögonen. nej, snarare stängde ögonen. jag blundade så hårt för att jag visste att om jag tittade på henne så skulle jag börja skratta. skratta tills tårarna rann. usch, det är hemskt, jag vet. men flickan, på dryga 35 unga år, är inte hel någonstans. hon hänger inte med i andras samtal, för dem lyssnar hon inte på. och ingen hänger med i hennes samtal heller för den delen. INGEN! hon ska i alla fall jobba för FN. eller, hon VILL jobba för FN. stora planer var det. Orienten-Sverige-Frankrike. det är stora saker i görningen i Paris.