Jag har egentligen ingenting emot att vakna tidigt, få sig en riktigt lång morgon, fånga dagen och allt det där. Det är karaktärsdanande och egentligen ganska så mysigt. MEN! När man vaknar 05.37 för att man inte kan andas, vare sig genom näsa eller mun, DÅ är det inte det minsta kul eller mysigt. Att man sedan knappt sovit en blund på hela natten eftersom man ständigt vaknat med andnöd gör inte heller saken bättre. ÅH! Jag dricker apelsinjuice och hoppas att jag har gudarna med mig. Det är det eller döden.